Strul

Idag har det strulat. Det är inte kul, till slut var jag verkligen i upplösningstillstånd. Skulle frakta en båt och ingen av kärrorna funkade på uthyrningsstället (de är lite slitna.....).... Nu har en snäll "annan" förbarmat sig och tar upp båten... Nu skall jag bara försöka hitta en hyrbil tills i morgonbitti så vi slipper åka 2.15 som är den trevliga tid som vi måste åka för att vara i tid kl 8,00 i morgon bitti (5 mil bort) Ibland är det intressant med kommunikationer!!! Nu skall jag pigga upp mig med lite käk innan jag tar itu med transportproblemen!!!

10 år

Insåg just att nu finns det ingen i vår familj som kan skriva sitt namn "entaligt". 2:an fyller 10 år idag. Hon har verkligen väntat länge på denna dag som är en viktig gräns i livet. Morgonen började med att hon fick lösa ett antal tal i sängen, talet blev ett telefonnummer som hon skulle ringa, där det var tänkt att en telefonsvarare skulle meddela var hon kunde hitta sin nya mobil... Bra idé av storebror "ettan", men ett av hans tal var fel, så tvåan kom till ett annat nummer som var upptaget hela tiden. Med lite mek fick de i alla fall till det och hon kunde lycklig leta fram sin s-e under soffan. Hon hade även beställt en skattkarta med sina övriga paket utmärkta. Hon irrade omkring och hade lite problem med norr o söder och upp och ner, men vips stod hon där med lite av varje.

Dagens middag blev thaimat och prinsesstårta och nu sussar hon gott i sin säng.

För er som undrar.... Jo, det är förvisso sant, jag håller på att leta upp en ny efter Karl Fredrik Urban, det blir alldeles för tomt annars, jag kan inte tänka mig att leva ensam längre... Surrogatet Fredrik Max Magnus är ju bara just ett surrogat..

Nu skall jag drömma om min tillkommande och glädja mig åt att Öis avanserar..

Meddelas endast på detta sätt

Nu har det gått två hela veckor sedan jag tog avsked av min kära följeslagare i livet Karl Fredrik Urban. Vi hade känt varandra i 18 år och varit ett par sedan 1996. Det kändes i hjärtat i flera veckor när jag insåg att vår liv på jorden skulle ändas. Tänk vad vi upplevt tillsammans! Vi har kuskat runt i Europa, nu senast fick vi uppleva Italien tillsammans. Danmark hur många gånger som helst... Vi har sett barnen växa upp. Vårt kärleksförhållande var på alla sätt ultimat. Han gick själv ända fram till "himmelens port" även om han pustade och stånkade lite av trötthet. Jag vet att flera av hans "organ" redan finns hos yngre behövande förmågor, så han lever vidare, kanske möter jag någon gång i framtiden någon som lever vidare tack vare Karl Fredrik Urban.

Jag tror att han lever kvar där någonstans bortom vägens slut och bara ler med sitt lite sneda dollargrin.