Lite depp

Ibland undrar man... Sonen har kämpat o tränat o seglat hur mkt som helst i några år för att kunna gå på seglingsgymnasium, 1000-tals timmar. Det finns väl ca 7 killplatser i Sverige per år ungefär. Kan man tänka sig, han kom in!! Hur glad som helst i många veckor och vi har börjat förbereda flytten, då säger vår "eminenta" kommun NEJ!!! Han kan läsa naurvetenskaplig linje i Kungsbacka.. Jo, det vet vi, MEN han vill ju segla samtidigt och ett seglingsgymnasium har INTE Kungsbacka. Segling räknas inte som särskilda skäl...så nu får han gå och dra i ett år och fortsätta träna för att söka in igen nästa år, då skall han söka ett seglingsgymnasium med riksintag (han kom in på ett med regionsintag, MEN där det går hur många som helst som inte tillhör regionen, men där de har kommuner positivia till segling). Kommer han in nästa år så får kommunen svida och betala.... Har någon ett jobb för en 15-åring 1 år som ägnar sig åt "lyxsporten" segling (de skulle följa med oss ut och träna i december o januari när temperaturen närmar sig noll och snön yr då det bara är att bita i det stela skotet och träna på)???Som tur är är seglare ett härdigt och kämpande släkte som inte låter sig nedslås i första taget..

Liten blev stor

Så var då dagen här! För 15 minutersedan, nåja 15 år sedan hade jag en liten glad "skit" bredvid mig på gräsmattan. Han satt liten o trind och skakade på en hög med "tingel-tangel" och skrattade med sin enda skrattgrop i kinden. Idag är han längre än jag och har gått ut 9:an, fortfarande med skrattgrop, men inte alls så trind. Nu är han på bal och hans mamma försöker hålla sig vaken, för om 3 timmar skall han hämtas hem.

Tiden går.. förr höll han mig också vaken... när han t ex ville leka mitt i natten..

Just nu fick jag en idé! Jag går och lägger mig en stund och hämtar sedan... för man blir trött av mkt firande... 2:an fick välja middag, det blev thaimat och enbart tjejmiddag, det är tomt utan 1:an men vi vänjer väl oss.

Den totala tomheten

Nu har den infunnit sig... Den totala tomheten. När man plötsligt har en kompdag en vanlig fredag. När de kära vännerna rest tillbaka till sin ö. När ett barn gått till skolan och ett barn är på jobbet och hamstern sover. Ett och annat kvitter hörs utanför fönstret, annars denna totala tystnad. Tänkte att NU ÄNTLIGEN skall jag göra något åt alla samtal som behöver ringas, hantverkare behöver kontaktas, tvätten tvättas och golven skuras (nåja.. dammsugas kanske). Och så satte jag mig ner och där sitter jag!! Måste dock ta mig i den obefintliga kragen och fixa några presenter till studenter och andra och se till att mina barn inte svälter ihjäl. Det är med andra ord dags för att åka till STADEN...